Slippery when cold

Igår var jag hemma hos mor och far och fixade med en grej. Tog på mig alla kläder för att gå hem. Gick ut. Inspekterade vänster bakdörr på bilen, vilken blivit påkörd av en lastbil (buckligt som sjutton, men jag hade trott att det skulle vara värre). Lunkade hemåt i maklig takt. Konstaterade att jag gillar snö och vinter. Det gör jag fortfarande såhär efteråt. Det som hände strax efter den tid som jag nu kallar för strax innan är att jag hade en close encounter med marken. Jag gillar fortfarande snö. Det jag inte gillar är den glashala isen som ibland finns under snön. Jag hade ingen som helst chans att parera och dök ner i en manöver som närmast kan beskrivas som en blandning mellan spagat och "bommen kommer". Fascinerande nog så varken slog eller sträckte jag mig. Ingen såg. Men jag visste. Dessutom så hade jag avsevärt mycket mer snö på kläderna än vad som var naturligt i det minimala snöfallet som ägde rum igår.

Jag dricker Coca cola light. Det är antagligen det godaste man kan dricka.