Åter till verkligheten

Jag har varit i Prag igen i helgen. Mycket gemytlig stad som jag sannerligen måste rekommendera! Ids inte ge djupgående beskrivningar av vad vi gjort, men jag kan glädja er med att jag har haft en kalashelg! Har lyckats shoppa brutalt mycket för pengarna. Drack en helt egen öl. Såg monster spy vatten från kyrktaket när det regnade. Pokerspel på hotellrummet. Mycket skratt och ömma fötter av allt promenerande. Glühwein och chokladdoppad frukt. Plenty inköpt sprit. Bara det att jag nästan aldrig dricker sprit hemma. Har säkert tio liter av olika sorter. Eller mer. Får se till att ha en riktigt brakfest snart, folk brukar inte vara så värst svårtrugade på gratisspritsfronten.

Och så glöggkalas hemma. Mysigt och varmt.

Pojkvännen har så jäkla mycket att göra och är inte helt närvarande när vi ses heller. Det är bara 1½ vecka kvar av tokjobbandet, det är skönt, ska bli skönt att få tillbaka honom. Saknar. Det är lite off att känna sig ensam när man är tillsammans. Men det blir bra, tror jag. Nästa söndag ska jag ta med honom på en over night-överraskningsmys. Jag är antagligen världens bästa flickvän. Och precis efter nyår ska vi åka till Göteborg i några dagar och bo på femstjärnigt hotell. Najs.

Läste en fantastisk liten bok idag. Den heter Sommarlandet och är skriven av Eyvind Skele. Hans väns femåriga dotter dog och undrade om han kände till någonting de kunde läsa till tröst för familjer som förlorat ett barn och syskon, då skrev han den här jättekorta boken om Han som alltid väntar, han som säger välkommen när alla andra tvingas ta farväl. Om hur barnen blir mötta, och hur de allra minsta - de som inte lärt sig gå - blir burna, när de går över till Den mörka dalen. Så vackert. Satt på mitt kontor, läste och grät. Sorgligt, närvarande, fantastiskt och hoppfullt! Vill samla alla jag känner och läsa den högt för er. Nästa gång du är på ett bibliotek, kolla om den finns och läs. Det tar bara tio minuter. Men glöm inte näsdukarna.