Magklumpen strikes back och Nyaga

Magklumpen kom. Den gick. Den kom tillbaka. Det pratades. Det gräts (läs: jag grät). Nu är det bättre. Saker är avhandlade och det är bra, men samtidigt så tar det alltid en stund att skaka av sig all gråt. Och så finns ju alltid oron kvar. Tänk om jag har förstört något? Men jag måste ju våga säga till, våga ta plats. Ni som känner mig kanske tycker det låter lite suspekt att jag kan ha svårt att ta plats, men jag kan vara otippat mycket självuppoffrande. Som att mina känslor inte gills lika mycket. Dumt. Dumt. Dumt. Nu vågade jag. Det är bra. Men samtidigt blir jag alltid lite orolig över konsekvenserna innan allt har lagt sig igen.

Nu över till bättre saker. Nyaga har en bra blogg. Han är i och för sig bra som person också (förutom att han skulle vinna VM i att tvingas avboka luncher... nudge, nudge), men eftersom han kanske inte är beredd att träffa er alla över en fika sådär i brådrasket så kan jag rekommendera hans blogg. Ett ytterst bra exempel på inlägg är det om en mycket känd kedja av närbutiker. Läs och skratta. Elakt är bra.