V.I.F.

Jag vill inte känna mig som en total fjortis (och när man ändå talar om fjortisar så måste du gå in på Knappnytt och kolla på inslagen, framför allt de om fjortisar och valet), varför jag valt att inte använda den nu för tiden beklagligt ofta använda förkortningen från utlandet, vilken används för att tillönska döda en rofylld vila. Detta, mina vänner, är en sorgens dag. Kvarnen har förlorat sitt tillstånd för att servera mig, och andra som känner sig hugade, alkohol. Nu har aldrig just alkoholen på Kvarnen varit något speciellt att hänga i julgranen (speciellt inte det makalöst sura vinet), men Kvarnen är ju ändå Kvarnen. Det är liksom den första och sista utposten på en och samma gång. Visst är det kul att gå på nya ställen, men om de inte visar sig vara så roliga kan man alltid slinka in på... just det; Kvarnen. Om man inte orkar tjafsa om vart man ska gå, och vill gå någonstans där man alltid har skoj så är det samma ställe man kan ramla in på.

Tydligen har de serverat överförfriskade i allt för stor utsträckning, samt att stället bedömts vara för stökigt titt som tätt. Jag har inte fört någon statistik så mina uttalanden är inte garanterat korrekta, men jag har ändå varit där så mycket att jag har kunnat bilda mig en någorlunda uppfattning. Visst är folk lite på lyset, och visst kan någon bli arg ibland, men inte mer än någon annan stans. Jag tror att en jädrans massa ställen skulle bli av med sina tillstånd om de granskades ordentligt. Jag tycker snarare att vakterna är bra på att inte släppa in de som är för tankade och att eskortera ut de som inte sköter sig. Crap.

Att alla vägar bär till Rom är bara skitsnack, det är Tjärhovsgatan som är the mother of all streets. Vart ska jag nu ta vägen? Jag fryser. Håll om mig, jag är rädd.