Giffelglädje

Idag var jag på Konsum på Östermaaaaaalm. Jag känner mig alltid lite fel när jag är där (Östermalm alltså, inte Konsum). Lite off. Lite sunkig. To top it of var jag på NK innan, var tvungen att slinka in på Forex där. Lite klassresevarning. Fast inga fulla nior. Inte heller någon förändring i min egen samhällsklass. Snarare så att jag var på resa, på utflykt, för att hälsa på i andras klasser. Och jag är andraklassens. Haha. Vet inte om någon annnan tänkte så om mig, oftast är ju ens egna nojor just bara ens egna. Jag var ute på shoppingrunda för att hitta ett bra andaktskors att ta med på Polenresan. För er som inte är så värst kyrkligt bevandrade kan jag berätta att det inte direkt vimlar av dylika kors på Åhléns och så, därav att jag var tvungen att flänga runt och slutligen landade i de fiiinare delarna av hufvudstaden. Till slut hittade jag ett acceptabelt exemplar, och beslöt att fira med att halka in på tidigare nämnda Konsum för att införskaffa någon slags dryck. Väl där inne var det som om himlen öppnade sig och en änglakör sjöng medan de bars fram för min syn. De är här nu. Tjoho.


Livet blir alltid lite bättre när man får käka saffransbullar med mandelmassa i. Nu var det visserligen bra innan (den enda smolken som går att skönja i bägaren är faktumet att jag har två små olivoljefläckar på min ärm efter luncheskapaderna), så det innebär att allt gick från att vara bra till att bli väldigt bra.

Ska masa mig iväg till Wallmans snart och se pojkvännen sjunga, spela och charma brallorna av alla medelålders damer. Och jag ska fasen inte bli sotis, men om han ger mig en sådan där fejkblink med ena ögat så kommer jag peta ut det med min gaffel. Ehm. Japp...

Jag har sett alldeles för lite (och då har jag ändå kollat massor) på konsert-DVDn med Robbie Williams där han sjunger massa Sinatra och liknande tillsammans med en stor symfoniorkester. Jag blir trollbunden. Hänförd. Det är så jäkla bra! När har sjunger "I will talk & Hollywood will listen" har jag ståpäls i själen, och när han avslutar med "My way" och nästan börjar gråta på slutet kan jag liksom inte vara någon annan stans än just i den stunden.

Jo, förresten, jag vill bli triss-miljonär. Glömde säga det.